Dagen D.

Så är den då slutligen här, dagen då Tjock-Dorian tvingas ta farväl av sin hängivna och på alla sätt fantastiska läsarskara. Hur tar man farväl av dem man älskar? Är det över nu? Sådana frågor får vi förmodligen aldrig svaret på. Det är med tårfyllda ögon och vemod i själen som jag skriver dessa avslutande rader. Men framförallt är det med kärlek.

För de av er i min kära skara anhängare som ännu inte förstått det, så vill jag till att börja med klargöra att tjockdorian.blogg.se bäst kan beskrivas som ett ytterst seriöst och därtill långt draget skämt. Den yppersta formen av konstnärlig sarkasm.

För att bestyrka detta finns det en del tidigare opublicerade uppgifter som bör presenteras. Före invägningen som skulle markera starten för detta projekt så konsumerades, i syftet att maximera dagsvikten, ansenliga mängder klassisk vaniljglass i kombination med kall folköl. I den kontexten så går det naturligtvis att ifrågasätta hur trovärdiga och forskningsmässigt relevanta de resultat som under veckan presenterats i realiteten faktiskt är. Dock vill jag poängtera att resultaten i sig är av mindre importans, då bloggen som helhet snarare intagit formen av att vara ett socialt projekt.

Jag inser att det nu börjar bli dags att avrunda det hela, samtidigt som jag inte alls vet hur jag på ett värdigt sätt skall kunna lyckas med detsamma. Att tjockdorian.blogg.se faktiskt förtjänar ett värdigt avslut råder det väl inga tvivel om, enigheten kunde knappast varit större. Det blir sittandes på toaletten efter en välförtjänt kalasmåltid som jag nu ger er dessa avslutande rader. Jag kan nästan känna historiens vingslag över mitt huvud.

Det vore antagligen oklokt att dra ut på det ömsesidiga lidande som såväl ni som jag just nu går igenom. Jag vill därför avsluta en redan legendarisk epok i svensk blogghistoria med att tacka alla er som gjort det möjligt. Ni har varit med och skrivit historia!

Samtidigt som jag ödmjukt bugar och bockar inför er alla, så vill jag också påminna er om att ingenting viktigt dör ikväll. The spirit of Tjock-Dorian fortsätter att leva inom oss alla. They can jail a revolutionary - but they can't jail the revolution!


Håll fanan högt tills våra vägar möts igen!


Eder odödlige,


Tjock-Dorian.




This is the end, my only friend the end.

Kröka dig smal!

Till att börja med så vill jag be Er alla om ursäkt för den sena uppdateringen. Hur som helst, gårdagen såg på papperet länge ut att bli en svart dag i tjockdorian.blogg.se:s numera sex dagar långa historia, men skenet kan ju som vi alla vet bedra. Och det var precis vad det gjorde.

Dagen började i ett ganska makligt tempo och förflöt utan större bekymmer. Framåt kvällningen såg dock läsarstatistiken oroväckande svag ut, hade folket tappat förtroendet för sitt bantningsorakel? Givetvis inte. Efter en massiv lanseringsaktion, där bland andra Mack-Attack gjorde en närmast legendarisk insats som promotor, så vändes den negativa trenden. Ett trendbrott, vilket senare skulle visa sig nå oanade proportioner. Innan klockan slagit midnatt hade otroliga 189 unika besökare besökt tjockdorian.blogg.se - fantastiskt!

Vad som senare skulle visa sig, var dock det olyckliga faktum att det var först efter midnatt som de verkliga bekymren skulle göra sig gällande. Det vankades korridorsfest i de norra delarna av hufvudstaden, till vilken Tjock-Dorian sedan länge hade förbundit sig att komma. Då jag är en man av ädlaste virke och valör, rådde det aldrig några som helst tvivel angående vem jag skulle svika - min diet eller mina vänner. Som en följd av detta odiskutabla ställningstagande blev Tjock-Dorian efterhand full som en alika.

Att alkohol bör undvikas om man har för avsikt att minska i vikt är ju en allmänt vedertagen uppfattning. Vad som ligger till grund för denna uppfattning bör dock starkt ifrågasättas. En välgrundad motivering till min skepcism har mina fantastiska läsare naturligtvis rätt att få taga del av. Fortsätt läsa, och visdom skall givas dig.

Det var naturligtvis med en stor ängslan i kroppen som jag i förmiddags satte mig på buss 163 mot Svedmyra, den buss som skulle ta mig hem till vågen. Bakfyllan gjorde mig sällskap och det med besked, därför var det med en känsla av skräckblandad förtjusning som jag klev upp på denne min ständige följeslagare - badrumsvågen duschy.

Döm av min förvåning och tillika förtjusning när monitorn visade upp resultatet. De efterföljande ögonblicken gav mig en inre tillfredsställelse av sällan skådat slag. Jag är osäker på huruvida det är mina sexuella erfarenheter som lämnar övrigt att önska, men den totala känsla av tillfredsställelse som mina sinnen här fick erfara var utan tvekan i klass med en riktigt sjyst framarbetad utlösning.

Det går under några som helst omständigheter inte att dra någon annan slutsats av gårdagen, än den att det är fullt möjligt att kröka sig smal. Spola ned soppskrället i närmaste toalett och bege dig snarast möjligt till bolaget, där du ser till att inhandla generösa mängder rom och kir.

Nu har det blivit dags för en smula återhämtning och lite kvalitetstid med Rasken, Vespen och resten. Vi hörs av imorgon - dagen då Tjock-Dorians öde obarmhärtigen skall förseglas.


En flaska kir om dagen, och du får slankaste magen!


Eder konung på bloggsfärens hälsotron,


Tjock-Dorian.



Bevismateriel.

Ett slag mot svensk kärnkraft!

Det har nu gått fem dagar sen jag började min resa mot ett hälsosammare liv, men kanske framförallt, en bättre värld. Min färd har varit lång och kantad av hinder, men jag har med stort mod och mycket hjärta lyckats slå ned dem alla. Mer eller mindre framgångsrikt, men ändock.

Som sagt, femte dagen, och jag börjar av någon outgrundlig anledning bli rejält less på den soppdiet som jag förbundit mig att fullfölja. Då jag sätter högt värde i en ärlig relation till mina läsare skall jag ödmjukt erkänna att jag var ytterst nära att skriva "den där jävla soppan". Lyckligtvis är min karaktär av det slaget att jag relatvit enkelt kunde handskas med denna tanke på ett, för utgången, tillfredsställande sätt.

Som några av er redan vet, så har jag de senaste dagarna utkämpat en bitter strid mot imperialismens webbaserade kelgris - facebook. Sedermera har jag i skrivande stund just accepterat ett ömsesidigt vapenstillestånd, i vilket ingår att jag svurit ed på att inte posta länken "tjockdorian.blogg.se" på denna internetbaserade marknadsplats för förtryck. Liksom alltid i krig, så är vänskapsbanden avgörande. Jag vill därför be Er, bröder som systrar, att bistå mig i kampen då jag vackert har tvingats inse att jag inte kommer att klara det här på egen hand.

Något som jag däremot galant skulle kunna klara av på egen hand, är att ersätta svensk kärnkraft med miljövänligt bränsle till en fantastiskt låg kostnad. Efter fem dagar på fettofighter-soppa är jag utan tvekan kapabel till att, av egen fysisk kraft, driva ett helt gasverk.

Helgen är här och sanningens ögonblick nära. Jag vill önska Er alla en fantastisk avslutning på en omtumlande vecka så hörs vi imorgon, lördag.


"Tjock-Dorians sak är vår!"


Eder obeveklige,


Tjock-Dorian.



Ett minne blott?

- Ett skepp kommer lastat. - Med vadå? - Hopp!

Efter en gårdag som, om det inte vore för den strimma av ljus och framtidstro som ändå lyckades överleva, bäst kanske kan betecknas som en katastrof i modern tid, så har läget nu stabiliserats något. Mitt tidigare så höga mått av civilkurage, och den storslagna moral som mitt namn så ofta sammankopplats med, är under återuppbyggnad. Likaså är den framtidstro som under gårdagen fick sig ett par rejäla törnar återigen stark.

För att ytterligare befästa konstaterandet att gårdagens motgångar numera är förpassade till historiens skuggsida, samt undanröja eventuella tvivelaktigheter kring detta, så kommer jag under dagen inte att förtära något annat än soppa och möjligen någon enstaka apelsin. Vidare så ska oregelbundna viktsväningar, enligt instruktionsboken till den badrumsvåg som utgör en vital del av mitt projekt, utgöra ett hot vad gäller densammes funktionsförmåga. Med hänsyn till detta kommer viktuppdateringen att utebliva också idag, då jag naturligtvis inte vill riskera att en såpass oumbärlig del av mitt projekt sätts ur funktion.

"Gårdagens omtvistade, men icke desto mindre olyckliga incident, bör inte tillfogas några större proportioner än att att det var ett "olycksfall i arbetet". Att man stöter på motgångar under en sådan press som de senaste dagarna präglat tjock-Dorians vardag är inget annat än en högst rimlig och okontroversiell konsekvens av densamma. Mitt stöd och min tilltro till allas vårat bantningsorakel står orubbad". Citerat Vespen, 2010-01-14.

Med de orden i ryggen fortsätter jag min torsdagskväll och blickar framåt, mot en förhoppningsvis lyckosam fredag. Min pilgrimsfärd mot hälsans Mekka går vidare, och jag hoppas att det engagemang som ni alla visat upp fortsätter att blomstra. Bloggen nådde igår en milstolpe då historia skrevs här på tjockdorian.blogg.se - över 180 unika läsare och mer än dubbet så många sidvisningar! Tack för erat fantastiska stöd!


tjockdorian.blogg.se - din boj i ett hav av kalorier,



Tjock-Dorian.



Back on track!

Tjock-Dorian & Sagan Om Den Förbjudna Frukten.

Alla hjältar har en dålig dag, det är ett faktum svårt att försumma. Många är de exempel som går att finna i modern historia, och i allmänhet är de också förbundna med ett mer eller mindre symboliskt namn: Kofi Annan, Mahatma Gandhi, Färjan-Håkan och Fidel Castro. Alla är de i allra högsta grad exempel på slagna hjältar som har kommit tillbaka med besked. Nu fogas ett nytt namn till raden: Tjock-Dorian.

Dagen började nästan innan själva definitionen av "dag" egentligen inföll. Klockan var blott tjugo minuter i nio när Vespen gentilt men bestämt, sådär mjuktufft som bara Vespen kan uppträda, såg till att jag lämnade drömmarnas land för några timmars hård verklighet. Två skivor lingongrova och en dusch senare befann jag mig så på huvudkontoret som idag snarare, med facit i hand, hade kunnat liknas vid ondskans hänsynslösa lejonkula. Jag hann knappt finna mig tillrätta på den säljavdelning för vilken jag idag skulle ansvara förrän både en, två, tre och fyra koppar väldoftande cappuccino hade lyckats förföra min kärlekstörstande strupe.

Det skulle inte dröja länge förrän nästa illvilliga fara som lurade i snåren kom att brutalt överfalla och överrumpla en till synes försvarslös och oskyldig Tjock-Dorian. På ett estetiskt fulländat stycke porslin fick mina sinnen bevittna något av det mest väldoftande och oemotståndliga man kan uppleva på ett litet pastahak i de södra delarna av den kungliga hufvudstaden - den förbjudna frukten. Som de flesta av er förmodligen redan förutspått vid det här laget så betydde det här slutet på en lång och ditills, i det närmsta, förlustfri svit. Jag kan iallafall säga att det smakade förjävla bra, och synd vore det väl annars.

Som om inte detta vore nog, för värre kan det väl knappast bli tänker ni nu, så bjöd eftermiddagen på högkvalitativ underhållning med tillhörande godsaker. Jag vill här försäkra er, kära läsare, om att jag gjorde allt i min makt för att förhindra scenariot som följer, och jag skall fatta mig kort för att på så sätt också göra lidelsen så kort som möjligt.

Den förbjudna frukten 2.0.

Jag såg ett fat. Fatet var till bredden fyllt av diverse läckerheter. Där fanns bland annat brownies. Jag kände på en brownie. Jag åt den. Jag kände mig precis så som jag är säker på att Frodo kände sig när han försökte stå emot ringens kraft, men tvingades ge efter för densamma. Han såg ögat. Jag såg ögat.

På grund av dessa fullständigt katastrofala och hårt tärande omständigheter som präglat min onsdag, så kommer dagens viktuppdatering att utebliva. Inte för att jag är feg, utan för att jag är så enormt utmattad, rentav slagen. Ni vet, som Frodo efter färden till Domedagsberget.

Ett nederlag av den kaliber som jag idag fått uppleva hade fått vem som helst att ge upp. Men jag är inte vem som helst - jag är Tjock-Dorian! Och eftersom vi lever i den bästa av världar, som den store Pangloss en gång sade, så fortsätter mitt äventyr, och min resa mot kaloriernas domedagsberg! Väl framme kommer jag att krossa den ondskefulla fettindustri som smiddes för att styra oss alla!


Håll fanan högt!


Eder oslagbare,


Tjock-Dorian.



Den förbjudna frukten.

Still going strong.

Många är dem, som tvivlade på min karaktär och förmåga att genomföra detta samhällsnyttiga och på många sätt folkbildande projekt. Jag kan dock meddela mina belackare att humöret är på topp och motivationen är inte i närheten av att svikta.

Vid invägningen imorse såg det nästan oförskämt bra ut om jag får säga det själv. Det vore dock högst oärligt och icke helt sanningsenligt av mig att publicera en viktuppdatering baserad på tvivelaktiga förutsättningar och därmed missvisande fakta. Därför väntade jag till den officiella invägning som på regelbunden basis sker efter dagens ranson av den numera vida berömda fetto-fightersoppan.

Resultatet var naturligtvis lysande.

Nu till de tråkiga nyheterna.

Jag vet att en del av er har svårt att överhuvudtaget föreställa sig en dag utan två inlägg här på tjockdorian.blogg.se, och jag vet att ni är många. Dock måste även en bloggande hjälte som allas eder Tjock-Dorian göra rätt för sig här i livet och morgondagen kommer således att ägnas åt lite hederligt kroppsarbete, vilket tar sig uttryck i att jag kommer att sitta och relativt sporadiskt svara i telefon och dricka latte fram till klockan sex. Något som känns desto roligare att delge Er är det faktum att jag efter avslutad arbetsdag naturligtvis kommer med en rykande färsk uppdatering om vad som sker i här i hälsans grönskande högborg!


Och glöm för allt i världen inte - grönsaker är godsaker,


Hälso-Sveriges okrönte konung,


Tjock-Dorian.




 

the journey has begun...

Dag 2 - Morning Glory.

Morgonen efter jag satt en milstolpe i viktbloggar-Sverige och statuerat exempel gav mig en närmast euforisk känsla i kroppen. Den dröm som jag så länge hade närt - drömmen om att bli en bloggstjärna - var nu inom räckhåll.

Efter att Rasken och Vespen i kärleksfulla ordalag och med ömhet i rösten väckt mig för ännu en dag i bloggsfärens tecken, så började jag dagen med två skivor lingongrova och en apelsin. Några bloss på en, för övrigt närmast kulinarisk smakupplevelse, och tillika frukost och dagen kunde knappast börjat bättre!

Jag har nu kunnat röra mig under titeln "viktbloggare" i snart tjugofyra timmar och känner mig starkare än någonsin. Även titlar som "hälsocoach", "kalorikrigare", "bantningsorakel" och "frihetskämpe" ligger nära tillhands vilket känns smått fantastiskt och en aning smickrande på samma gång. Eftermiddagen börjar nu lida mot sitt slut och ett mål soppa vore på sin plats inom en rimlig framtid. Men innan jag skrider till verket kräver stundens allvar en cigarett och en smula välförtjänt återhämtning.

Jag utlovar härmed också att en uppdatering kommer att tillgivas er under kvällens gång, mina kära läsare. Det är ju trots allt Er jag har att tacka för den fantastiska tid som jag just i detta nu har privilegiet att få uppleva.


På återseende och må fridens liljor följa i era spår,



Eder trofaste kaloripoet,

Tjock-Dorian.





Invägning, storkok och folköl!

En tid har förflutit sedan mitt första inlägg och mycket har hänt sen dess. Löken har bytt smeknamn och går numera under epitetet "Rasken", allas eder viktbloggare Tjock-Dorian har vägt in sig och har tillsammans med sina två stöttepelare Rasken och Vespen tagit sig igenom ett riktigt storkok! Cirka tio, icke blygsamma, portioner soppa har tillagats som tillsammans med två kilo apelsiner kommer att utgöra min basföda under veckan.

Tänkte dela med mig av ingredienserna i min fabulösa kaloribekämparsoppa:

Tjock-Dorians fetto-fightersoppa
Gul lök
Selleri
Krossade tomater
Grön paprika
Morötter
Mungobönor
Vatten
Nudlar
Hönsbuljong
och en högst konfidentiell mix av kryddor, kan dock avslöja att den innehåller en helvetes massa chilikrydda.

Tråkigt nog måste jag dock pliktskyldigt meddela att jag stött på min första tuffa motgång som viktväktare då en kall folköl lyckades fälla min karaktär. Men det som inte dödar, det härdar och Tjock-Dorian kommer igen!

Naturligtvis förser jag mina kära läsare med ett knippe fantastiskt bildmateriel från storkoket och kvällens tveklöst största happening - invägningen! Samla familjen för en stund av eftertanke och sätt er ned och njut av fotokonst, bara här på tjockdorian.blogg.se!

Eder trofaste kaloribekämpare,

Tjock-Dorian.



84,2 pannor är snart ett minne blott!

84,2 pannor är snart ett minne blott!



 



Trendigt var ordet!

Det kan väl knappast ha undgått någon hur trendigt det är att ha en viktblogg i dessa dagar av fett och frosseri. I varenda dagstidning kan man läsa spalter om de senaste rönen, dieterna och bantningsmetoderna. Hur skall den lilla människan kunna veta vad som är sant och osant i denna djungel av hälsorön?

Som den folkets man jag är så bestämde jag mig för att göra slag i saken och starta min egen viktblogg. Från och med idag, måndag 11/1, och under 7 dagar framåt så kommer jag att gå på en diet, eller kosthållning om ni så vill, huvudsakligen bestående av soppa och en jävla massa frukt. Ni kommer dagligen att kunna följa ett fläskbergs kamp och idoga sökande efter sanningen här på tjockdorian.blogg.se.

Varje viktbloggare av värde behöver naturligtvis en sjyst badrumsvåg. Sagt och gjort, jag och Löken begav oss till ICA för att pröva lyckan och vi blev inte besvikna. Fyrtiofem minuter senare kom vi hem med en mycket tidsenlig och modernt designad badrumsvåg av märket "duschy", kulör svart kan tilläggas. Övriga inköp bestod av grovt bröd, lättdryck, ett förstoringsglas, en folköl av sorten Spitfire och i runda slängar åtminstone sju kilo frukt & grönt.

Nu har det blivit dags för soppkok och invägning. Naturligvis kommer Ni, kära läsare, att få taga del av både startvikt och soppresultat senare under kvällen.


Eder vän i fetmadjungeln,

Tjock-Dorian.

RSS 2.0